Då har ytterliggare en vecka passerat fast det känns som det går mer bakåt än framåt med denna snigelfart. Längtar så tills vecka 12 har passerat och vi fått vårt ultraljud (KUB).
Oron har vartit värre ändå denna vecka, jag tycker att symptomen avtar mer och mer vilket man kan läsa var stans egentligen inte är ovanligt alls. Kankse ännu mer vanligt när man inte har så markanta och tydliga symptom.
Dras med en hel del flytningar som vissa dagar känns lite väl mörka. Egentligen tror jag inte att det betyder så mycket men det är klart att oron blir än markant när man märker att flytningarna får en mer beige ton. Nämnde min oro för min vän som är BM, hon frågade om jag gjort något mer test nu några veckor senare. Det hade jag inte tänkt på så det första jag gjorde när jag åkte hem vara att köpa ett test på apoteket. Självklart visade det två starka och tydliga streck. För stunden lugnade det nerverna och jag fick ett sådant litet glädjerus genom kroppen.
Tröttheten har varit olidlig denna vecka, om det beror på att jag jobbat helgen följt utav nattvecka eller om det faktiskt är tröttheten som blivit värre överlag pga graviditeten. Jag sov bra mot vad jag brukar igår inför första natten men inte blev natten något lättare för det. Sedan kom en kraftig huvudvärk krypandes som har följt med resten utav dygnet. Och jag hade svårt att sova idag, vakand med 2 timmars mellanrum, var det inte ett värkande huvid var det toa besök. Nu sitter jag här och har precis påbörjat natt 2 av 3. Det värker såpass att tårarna brinner bakom ögonlocken. Håller tummarna för att jag orkar härda ut!
Finnarna fortsätter att pluppa upp, kanske inte fullt så mycket denna vecka som förra men fortsatt för mycket ;)