Välkommen vecka 13

publicerat i Allmänt, Gravid;
 
Kroppen: Nu börjar den andra delen av graviditetens tre delar och känslan av att vänta barn har ofta infunnit sig. Om du varit orolig känner dig kanske lite lugnare, då största risken för missfall är över. Det är rimligt att gå upp 300-400 gram/vecka. Nu brukar illamåendekänslorna och den värsta tröttheten avta. Vissa kan redan känna fosterrörelser, men det är ganska ovanligt. Det är svårt att skilja fosterrörelser från vanligt bubbel i magen. När man ligger stilla i sängen kan det vara lättare, känner man ett litet sprattel en bit nedanför naveln och det inte åtföljs av något kurrande ljud är det mycket troligt att det är just fostret som rör sig. Tänk på att ta hand om dig själv och vila lite extra. Arbete och fysisk aktivitet är helt ok, men undvik stress.
Bebisen: Fostret har fått lite mer fostervatten kring sig och kan röra sig mer obehindrat. Det är ungefär sex och en halv centimeter långt och väger cirka 60 gram. Fostret kan öppna och stänga sin mun, suga och svälja, gäspa och sträcka på hela kroppen. Fostrets skelett har hittills varit mjukt, men håller på att bli hårt. Om man skulle röntgas nu skulle fostrets skelett också synas.Hjärtat har slagit i många veckor. Under den tid som barnet ligger i magen har det en särskilt anpassad blodcirkulation. Hjärtat pumpar runt blodet, men det passerar i stort sett inte lungorna. Eftersom fostret inte behöver använda lungorna ännu tar blodet en genväg genom hjärtat. För att möjliggöra detta finns ett hål mellan hjärtats två förmak. När barnet föds och tar sitt första andetag trycks hålet samman.
Egna tankar från föregående vecka: Nu börjar jag förstå att jag även denna graviditet verkar klara mig lindrigt unden de första månaderna. Det har varit lite lite illamående från och till samt en del yrsel. Annars måste jag säga att sammanfattningsvis så har de första månaderna varit lindriga. Tröttheten är väl den som påverkat mig mest! När eftermiddagen närmar sig är det som om någon slår en stekpannan i huvudet på mig, jag känner nig alldeles nockad.
 Den senaste veckan undrar jag om det är en riktig tillväxtperiod som pågår just nu. Har haft rejäla känningar i bäckenet och fiffin till och från.
Det till tog även rejält under en promenad i helgen, såpas att jag fick minnen från foglossningen med sonen. INte kan det vara det redan?  
De sista två dagarna här har jag velat gråta på jobbet när man står och går mycket. Det värker så i mitt bäcken! Jag ber till högre makter att det beror på att livmodern nu växer endelnoch snart kommer "upp ur" bäckenet mer där den nu ligger gömd.
Vid två tillfällen har vi lyckats höra hjärtljuden med vår nya Ultraljudsmonitor som kom under veckan. Första gången på dag 11+2 andra gången tillsammans med pappan på dag 11+3. Längtar ännu mer till KUB ultraljudet nu som är knappt en vecka bort. 

Kommentera inlägget här :